Reptilernas Sjukdomar

Vi har valt att lista ett par vanligt förekommande sjukdomar hos reptiler samt lite kring vad de beror på och hur de kan undvikas eller botas. Listan är i alfabetisk ordning för enkelhetens skull. Vi har bl.a. lånat en del information från Djursjukhuset Roslagstull som är kända för sin kunnighet.

Benskörhet / MBD -Metabolic Bone Disease / Mjukt skal hos sköldpaddor

Sjukdomen orsakas av felaktig utfodring med kalciumbrist och brist på UV-ljus som ger d-vitaminbrist. Det är en sjukdom som kommer smygande med små symtom i början men som är livshotande och kan ge livslånga defekter på djuret. När kroppen börjar få en låg kalcium-halt kompenserar kroppen genom att bryta ner det egna skelettet för att lösa kalcium i blodet. Symptomen varierar från stela leder, ätsvårigheter mm. till livshotande tillstånd där djuret inte kan resa sig utan hasar fram med frambenen, blir förstoppad, matvägrar etc. Behandlingen består av ändrad utfodring och miljö, injektionsbehandling med kalk, antibiotika, vitaminer och hormoner. Många kan återhämta sig, men ofta kvarstår någon typ av skelettskador hela livet.

Blistersjuka

Det brukar drabba djur som hålls i en fuktig och smutsig miljö där de hela tiden utsätts för bakterier som skadar dem. Det är vanligt på leguaner. Symptomen är vätskefyllda blåsor på undersidan av kroppen som kan brista och ge kraftigt infekterade sår.

Blodförgiftning

Är en allvarlig infektion som sprider sig i hela djuret via blodet och kan orsakas av ett flertal bakterier. Små infektioner, exempelvis i sår, kan vara inkörsporten, tillsammans med felaktig utfodring som försvagar djuret, sprida infektionen. I takt med att vitala organ blir angripna så försvagas de ytterligare, och andra sjukdomssymptom ses. Det kan till exempel visa sig som kraftiga hudrodnader och blödningar i hud och slemhinnor. Det krävs snabb, intensiv behandling hos veterinär annars dör djuret.

Coccidios

Coccidia är en vanligt förekommande tarmparasit hos t.ex. skäggagamer. Normalt orsakar parasiten inte några sjukdomssymptom i fångenskap men om hygienen är eftersatt och parasiten ansamlas i stora mängder kan den orsaka skada för djuret t.ex. matvägran, diarré, avmagring och kan även hämma immunförsvaret som gör det lättare för andra sjukdomar och bakterier att skada djuret. En veterinär kan finna Coccidia i färska avföringsprov. Behandling är avmaskningsmedel under en lång tid och exemplariskt skött hygien i terrariet.

Drunkning

Det kan låta banalt men är inte ovanligt att särskilt ödleungar drunknar i stora vattenskålar. Även vattensköldpaddor kan drunkna av utmattning om de inte har någonstans att klättra ur vattnet.

Fettlever

Hos vuxna feta ödlor t.ex. skäggagamer händer det ibland att fett lagras på i stor mängd i levern, som då inte orkar arbeta normalt. Symptomen är ofta diffusa i början, men leder till matvägran, avmagring och slöhet. En veterinär ställer diagnosen med hjälp av ett blodprov kombinerat med ett vävnadsprov från levern. Behandlingen är mycket svår och krävande.

Ofta måste ödlan tvångsmatas eller matas med sond i flera veckor medan levern återhämtar sig. Tyvärr inser ofta inte djurägaren hur allvarligt sjuk ödlan är och söker veterinär i sent skede, varför behandlingen ofta insätts alltför sent och ödlan därför inte går att rädda.

Främmande föremål i magen och tarmen

Reptiler kan råka äta en många konstiga föremål som de inte borde. Vanligast är sand, grus och bark från terrariet, men även knappar, mynt och liknande utanför terrariet innebär en risk. Har man otur kommer föremålet inte ut den naturliga vägen, eller med hjälp av lavemang, utan måste opereras bort av en veterinär med kostnaden som följer.

Förgiftning

Läs mer under giftiga ämnen och växter på smådjurskapitlet.

Förstoppning

Förstoppning tillhör reptilers vanligaste sjukdomsproblem. Det orsakas ofta av att djuret äter av underlaget i terrariet som sen klumpar ihop sig till ”cement” i magen och tarmen. Tillståndet kan snabbt bli livshotande. Vissa ödlor går att rädda genom att bl.a. spola igenom tarmen men bäst är förebyggande åtgärder som att noggrant kontrollera så att djuret inte äter av underlaget, bada dem regelbundet och ta för vana att hålla koll på om djuret gör ifrån sig regelbundet för att snabbt kunna märka av förändringar.

Lunginflammation

Lunginflammation orsakas av nedkylning och är svårbehandlat i sent skede. Symptom kan vara slött beteende, upphörd aptit, djuret andas ansträngt och väsande ”som en fisk på torra land”. Isolera den genast från andra djur och kontakta en veterinär.

Missbildad sköld och förvuxen näbb hos sköldpaddor

Är oftast följden av felaktig utfodring, fram för allt felaktig balans mellan kalcium och fosfor i kosten och proteinöverskott. De defekter som har uppkommit kan inte återställas, men man kan korrigera foder och tillskott så att inte fler problem uppstår.

Munröta

Brukar hänga ihop med dålig utfodring, andra sjukdomar eller felaktig miljö. Tidigt ser man att de saliverar mer och rodnar i slemhinnan, sen kommer ostliknande ansamlingar av var i munnen och dålig andedräkt. Djuret slutar att äta och brukar sitta med munnen öppen eller totalvägra att öppna munnen när man vill titta efter. Ibland mörknar tänder och tandkött till nästan svart. Det krävs en intensiv behandling där man rengör munnen, ger antibiotika och tvångsmatar djuret för att det ska kunna läka –det görs alltid hos veterinären.

Penisprolaps / Penisframfall

Det är att penis inte dras in på djuret, vi vet inte varför det händer. Märker man det snabbt kan man massera in penis igen, men ofta har den hunnit bli torr och skadad i slemhinnan och behöver amputeras. Djuret kan oftast leva som vanligt om det inte hunnit bli infekterat.

Salmonella

Det är normalt att reptiler kan ha salmonellabakterier i sin tarm, oftast orsakar det ingen sjukdom hos djuret men kan smitta oss människor och andra djur, som t.ex. sällskapsfåglar, i hushållet. Var noggrann med hygienen kring dina reptiler så är risken att bli drabbad mycket liten. Den enda smittvägen är om djurets avföring kommer in i oss via munnen. Så tvätta händerna efter du hanterat din reptil och diska inte mat/vattenskålar med era vanliga diskborstar i köket utan med speciella redskap i badrum eller grovkök.

Svanslossning

Olika geckos tillhör en del av de ödlearter som har förmågan att lossa svansen då de känner sig hotade. Man ska därför alltid vara försiktig med att gripa tag i svansen på en gecko, eftersom man annars kan bli stående med svansen i handen! Skulle detta trots allt hända, så brukar en ny svans ganska snabbt kunna växa ut igen. Den blir dock aldrig lika jämn och vackert tecknad som den gamla svansen.

Svullna ögon

Orsakas oftast av A-vitaminbrist och bakteriella infektioner. Tillståndet behandlas oftast med A-vitaminer i injektionsform hos en kunnig veterinär tills svullnaden går tillbaka så mycket att djuret hittar sin mat och börjar äta igen. Därefter är det viktigt att ändra utfodringen så att djuret får i sig tillräckligt med A-vitamin. I lindriga fall finns det ögondroppar att köpa.

Tandsten

Ödlor kan också få tandsten som leder till infektioner i tandköttet, och i värsta fall i käkbenet. Försök att regelbundet inspektera ödlans tänder. Vid tecken på missfärgning av tänder eller tandkött bör du kontakta en veterinär för snabb åtgärd. Om infektionen hinner sprida sig till benet kan sjukdomen vara mycket svår att behandla.

Urinsten

Överskott av mineraler och proteiner från fodret kan fällas ut i urinen som kristaller som sedan byggs på och bildar stenar i urinblåsan. Många gånger behöver urinstenen inte orsaka symptom hos djuret, men ibland ses blod i urinen, eller tecken på smärta eller svårighet vid urinering. Diagnosen ställs med hjälp av röntgen. Behandlingen är kirurgisk.

Värpnöd och problem med könsorganen

Alla reptilhonor av arter som lägger ägg kan drabbas av värpnöd, dvs. att äggen inte kommer ut som de ska. Vanligt är detta ett problem i samband med kalciumbrist eftersom äggen då inte har normalt form och tjocklek på skalet, det kan göra dem svårare att pressa ut. Det kan krävas operation hos veterinären, kontakta alltid dem om du misstänker värpnöd.

Ömsningsproblem

Om de flesta ödlearter hålls i en torr miljö utan tillgång till badmöjlighet eller fuktighetslåda, så är det mycket vanligt att de får problem vid ömsningen. Ofta blir små hudflagor sittande kvar t.ex. på tårna. När djuret fortsätter växa fungerar dessa kvarsittande hudflagor som ”gummisnoddar” och stryper blodförsörjningen. Klon ramlar av, och yttersta delen av tån kan skrumpna och falla bort. Ibland kan ödlan i stället ha problem med att bli av med all hud på ögonlocken. Kvarsittande rester kan irritera, varför ödlan kanske gnuggar huvudet mot föremål i terrariet, och därmed riskerar att skada hornhinnan. Ge tillgång till fuktighetslåda, bada djuret regelbundet och om ”ömset” sitter löst kan du hjälpa till med att ta bort det från tår och liknande.

Som ägare till butiken har jag en djurvårdsutbildning i botten och sedan byggt på med otaliga jobb inom flera branscher. Hemma hos oss har de flesta djur bott men akvaristiken ligger mig varmast om hjärtat. Nere i butiken arbetar jag mest "i kulisserna" med pappersarbete, mailkontakt, hemsidan, kluriga kundbeställningar och luriga frågor :)

Lämna en kommentar

*

sex + 16 =

captcha *