Fåglarnas Sjukdomar

Allmän och vikten av att studera spillningen

Fåglar visar inte sina sjukdomssymptom öppet utan maskerar dem mycket väl och länge. Det gör oftast att när de väl visar sig vara sjuka har förloppet gått så långt att fågeln inte kan räddas. Därför är det viktigt att du som ägare noggrant studerar din fågel för förändringar. Det kan vara t.ex. ändrad avföring, ändrad vikt, ändrat beteende eller ändrade matvanor. Kontakta snabbt veterinär om du misstänker sjukdom! Och tänk på att förebyggande sjukvård är den bästa sjukvården!

Spillningen ett bra sätt att tidigt se förändringar i hur din fågel mår. Även om det blir lite skitsnack är det viktigt! Fåglar har en snabb matsmältning, mycket kortare än vår –så du kan snabbt se förändringar. Ta för vana att lära dig hur det brukar se ut, annars kan du ju inte känna igen förändringarna! Det vi ff.a. vill hålla ett öga på är; färg, lukt, mängd. Undulater och parakiter släpper spillning normalt 35-50 gånger/dag. Mindre arter ännu oftare. Ändrad färg, konsistens och innehåll på spillningen är oftast ett tecken på bakomliggande sjukdom.

Det finns tre delar i avföringen. Den flytande urindelen ska vara klar och färglös, den fasta urindelen krämvit och nästan lite ”kalkig”. Den ska inte vara gul eller grön. Den sista delen avföringen ska inte innehålla osmälta frön och växtdelar eller lukta illa.

OBS det som djurägare ofta tolkar som diarré är i verkligheten oftast ökad mängd urin, dvs ökad mängd vätska i spillningen. Det är viktigt att studera alla de tre olika komponenterna för att avgöra vilken av dem som är förändrad.

Man bör tänka på att ändringar i kosten kan ge normala förändringar. Morötter, blåbär, rödbeta etc. ger kraftiga färgförändringar i spillningen och om den ätit ovanligt mycket frukt och grönt någon dag ger det normalt en lösare spillning. Färgen kan variera något efter kosten, äter de frön är den oftast grön eller svart, och pellets ofta mer brunaktig.

A-Vitaminbrist

A-vitamin kan inte djuren själv tillverka och måste alltså tillföras i kosten. Det behövs för ett antal funktioner i kroppen, bl.a. bentillväxt, reproduktion, immunförsvarets utveckling och för underhåll av friska slemhinnor. Att bara äta frön ger väldigt lite A-vitamin i kosten. A-vitamin förekommer främst i gröna och röd-gula grönsaker och i en del frukter.

När undulaten påvisar en A-vitaminbrist brukar slemhinnorna i kroppen bli påverkade och det är lättare för bakterier, virus och andra smittämnen att angripa fågeln. Bristen sänker dessutom immunförsvaret vilket gör det ännu lättare för en infektion att sprida sig. De kan se lite snoriga ut, nysa och sitta uppburrade. Det är också vanligt att de magrar trots att de äter normalt. Om fåglarna ska häcka ger bristen nedsatta resultat och mjuka skal på äggen, av de befruktade äggen kläcks också färre än normalt.

Candida albicans

Det är en mögelsvamp som angriper luftvägarna och matsmältningssystemet och kan vara dödlig för fåglarna. Det känns igen med att de kastar upp foder, munnen får vitaktiga beläggningar och krävan töms mycket långsamt. Fågeln får diarré med en sötaktig lukt och ibland luktar de även sött ur munnen. Det är undulater med nedsatt immunförsvar, främst handuppmatade ungar som drabbas.

Det är en vanlig mögelsvamp som kan smitta många djurarter. Det är t.ex. inte ovanligt att vi har sjukdomen på våra händer och i vår saliv. Den bästa behandlingen är förebyggande genom god hygien, ff.a. vid kontakten med ungar. Skulle en fågel vara drabbad kontaktas veterinär, och fågeln behandlas med antibiotika.

Coccidios

Coccidier är små encelliga organismer kallat protozoer som orsakar sjukdomen Coccidios. Symptomen är hos lättare angripna fåglar mycket lindriga, det gör att t.ex. en uppfödare kan ha sjukdomen i sin besättning utan att veta om det. Stress och ett försämrat immunförsvar kan orsaka sjukdomens utbrott och symptomen då är aptitlöshet, tappad vikt, uttorkning och grönaktig diarré, till sist plötslig död. Smittan sprids genom fåglarnas avföring, och diagnos ställs genom avföringsprover.

Den bästa förebyggande åtgärden är att hålla hög hygien och ge fåglarna gott om levnads-utrymme, där de inte behöver komma i kontakt med sin avföring. Din veterinär ordinerar preparat som dödar cocciderna, sedan tas nya avföringsprov tas för man ska vara säker på att det inte tillkommit nya.

D-vitamin brist

D-vitamin, särskilt D3-vitaminet är viktigt för kalciumupptaget som bygger upp fågelns skelett. En brist visar sig som ett svagare skelett som lättare leder till brott, felställda ben, tunnskaliga ägg och kramper pga. lågt kalkinnehåll i blodet.

Veterinären sammanställer symptomen ihop med röntgenbilder för att se om skelettet är urkalkat. Man kan ge akuta kalkinjektioner och ändra fodret så att fågeln får i sig tillräckligt med kalk. Tyvärr skadas ofta fåglarna oåterkalleligt.

Risken är störst för fåglar som inte kommer ut i solen eller har en anpassad UV-lampa samt inte får ett berikat foder med kalk och vitaminer. Ute i naturen så smörjer fåglarna sin fjäderdräkt med sekret från gumpen, de har en putskörtel där. I solen ändras sekretet och bildar D3 som fåglarna sedan tar upp.

Diabetes

Kan drabba fåglar precis som människor och vanligast är det på äldre och överviktiga, oftast honor. Orsaken är lite annorlunda från däggdjurens. Fåglar har inte insulinbrist utan en överproduktion av Glucagon som är ett hormon som stödjer och ökar sockermängden i blodet genom att öka nedbrytningen i levern, det gör att blodsockernivåerna stiger kraftigt.

Symptomen är att fågeln dricker och kissar ovanligt mycket. De kanske går ner i vikt trots att de äter hela tiden, det beror på att den inte kan ta tillvara kolhydraterna från kosten och känner sig hungriga hela tiden. För att få energi bryter den istället ner kroppens egna proteiner och fettdepåer.

Man behandlar med insulininjektioner i bröstmuskeln, oftast 2ggr/dag, men det fungerar inte alltid så bra eftersom fåglar bryter ner insulinet mycket snabbare än däggdjur. Man ändrar också dieten ff.a. genom att ordinera pellets så man kan strikt kontrollera vad fågeln äter. Insulinchocker på fåglar ger muskelkramper och kan även hamna i koma eller dö. En fågel med diabetes drabbas också oftare och lättare av infektioner som kan påverka dem illa.

Som beskrivningen säger är diabetes ett allvarligt kapitel, det är inte alltid ägarna klarar av medicineringen som också stressar fågeln kraftigt. Det kan vara bättre att låta den somna in.

Epilepsi

Fåglar kan, liksom alla andra levande varelser med nervbanor och hjärna, få epilepsi. Den kan yttra sig på olika sätt precis som för människor. En variant är att den visar sig i stressiga situationer, men även ljus och ljud kan påverka. Fågeln blir stel, kanske ligger på magen eller sidan. Pupillerna är förstorade och visar ingen respons på ljus. Man får ingen kontakt med djuret som ofta varken hör eller ser.
Det bästa att göra under ett anfall är att släcka ljuset lite och dämpa alla ljud. När anfallet är över och fågeln håller på att vakna hamnar den i ett lätt förvirrat tillstånd. Risken kan vara att under den perioden blir den rädd och uppfattar inte vem du är och kan kanske hugga i panik. Sitt istället bredvid och prata med den om den är tam och van vid det, annars låt den vara helt och observera bara återhämtningen. Efter ett anfall kommer den att vara väldigt trött, så ge den möjligheten att få vara ifred och sova, med eller utan dig. För anteckningar om datum, anfallets intensitet och hur länge det varade. Kontakta givetvis veterinär för att kontrollera om anfallet berodde på epilepsi eller hade någon annan orsak.

Fettlever Hepatisk lipidos

Det är en av de vanligaste ämnesomsättningssjukdomarna som drabbar fåglar och är mycket allvarligt, även om det inte behöver vara dödligt. Kroppens lever fungerar som ett filter för alla gifter i kroppen, därför är den extra utsatt för sjukdom. Fettlever uppkommer ff.a. genom övervikt pga. dålig kost och ingen motion. Det kan dock bero på genetiska anlag, gifter, papegojsjuka, andra infektioner eller vitaminbrist.

De första symptomen är en orkeslös fågel med dålig fjäderdräkt och förvuxna klor och näbb. Sedan kan de börja gå ner i vikt, få svullen buk och svårt att andas. Om den skadar sig blöder den ofta mycket eftersom blodet har svårare att koagulera. Man diagnostiserar sjukdomen hos veterinären genom att ta en biopsi, ett prov, på levern. Bästa förebyggande skötseln är att hindra övervikt, ge en väl sammansatt kost och daglig motion. En giftfri miljö hjälper också till. Om man upptäcker felet i tid kan levern återhämta sig då levern har en fantastisk förmåga att reparera sig själv.

Foderkvalster eller mjölmott

Det händer någon gång varje år, både inom zoofackhandeln och inom livsmedelshandeln att skadat frö eller liknande produkter kommer ut till konsument, trots noggranna kontroller.

Du känner igen problemet om du finner frö som klumpar ihop sig som ett fint osynligt nät i fodret. Du kan även hitta små beiga larver eller flygande gråsilvriga mottfjärilar. De i sig är helt ofarliga för djuren. Problemet ligger i att de lever av svamptillväxt i fodret, vilket i sin tur är giftigt. Svamptillväxten är ett tecken på att fodret någon gång under tillverkningskedjan förvarats för varmt eller för fuktigt –därför är problemen också störst på sommaren.

Fransk fjäderfällning –BFDV och Polyomavirus

Fransk fjäderfällning visar sig genom att undulatungar tappar sina stjärt- och vingpennor precis innan eller efter de har lämnat holken. Det gör att de inte kan flyga. Oftast växer de ut igen, men ibland gör det aldrig det igen.

Första gången sjukdomen observerades var under 1870-talet i Frankrike, sedan dess har det observerats över hela världen och även i det vilda. Det är en sjukdom som det spekuleras mycket kring anledningen till med anledningar som dåligt foder, vitaminbrist, kvalster, för unga föräldrar, stress, inavel etc.

Först på 1990-talet lyckades forskare slå fast att sjukdomen orsakas av ett virus (BFDV Budgerigar Fledgling Disease Virus), samma virus som finns hos flera andra fågelarter. Det finns inget vaccin emot sjukdomen och eftersom det verkar behövas en utlösande faktor som t.ex. stress eller dåligt immunförsvar för att sjukdomen ska bryta ut är det bästa att hålla en god hygien och god skötsel hos dina fåglar. Det finns också ett annat virus, Polyoma-viruset, som ger samma symptom. Det upptäcktes för första gången i USA på 1980-talet.

Symptomen varierar med åldern på fågeln, blir de smittade när de är 2-5 veckor gamla dör de ofta, ibland helt utan symptom men annars slutar de växa, får deformerade fjädrar, samlar an väska i buken och kan blöda. Den lilla ungen kan också utveckla ataxi som ger koordinationsstöningar som t.ex. huvuddarringar. Äldre fåglar som smittas utvecklar oftast ingen sjukdom, problemet med det är att de fortfarande kan smitta andra fåglar i upp till 7 månader efter smittningen. Sjukdomen kan också bli kronisk i en del fall och orsakar då viktminskning, en tunn fjäderdräkt och återkommande bakterie och svampinfektioner. Det räcker med att komma i närheten av en sjuk fågel eller något en sjuk fågel varit i kontakt med för att smitta ska kunna ske. Via fjäderdammet, spillning, urin, sperma, krävsekret eller slem från andningsvägarna. En del hävdar också att det kan smitta direkt via äggen, så ungen är smittad direkt vid kläckningen, men det är diskuterat. Ett virus går inte att bota med antibiotika, så kroppen måste själv ta hand om problemet. All behandling blir understödjande för att stärka fågeln. Tyvärr är virusen resistenta mot mångarengöringsmedel men Klorin och Virkon S dödar effektivt viruset. I övrigt överlever virusen länge och klarar även stark hetta. Isolera alla smittade fåglar som uppvisar symptom och ge det lååång tid! Misstänker man de här virusen i sin odling kan man omgående ta en död unge till en veterinär som kan ta blodprov och sekretprov för att finna viruset i.

Fågelinfluensa

Fågelinfluensan orsakas av ett virus och det är fastställt att alla fågelarter är mottagliga, men ingen vet hur mycket. Smittan överförs via kontakt med smittade djur. Därför bör fåglar i utomhusvoljärer inte kunna komma i kontakt med vilda fåglar och dess avföring.

Symptomen varierar starkt efter omständigheterna. De kan vara plötslig död, äggläggningen upphör, andningsproblem, diarré. Det smittar precis som andra virus genom fjäderdamm, spillning, urin, sperma, krävsekret eller slem från andningsvägarna.

Förgiftning

Läs mer under förgiftningar på smådjurskapitlet.

Fjäderplockning

En fågel kan börja plocka sig av många orsaker. Men ett gemensamt kan sägas att det brukar uttrycka ett missnöjde med sin miljö eller vara ett tecken på ohyra. Det kan vara att ägaren plötsligt är hemifrån mera, att den fått en fågelkompis den inte gillar, den känner sig åsidosatt och ensam mm. Det är svårt att få dom att sluta plocka sig. Man kan jämföra med att få en människa att sluta bita på naglarna. Fågeln måste sysselsättas t.ex. med en fågelkompis och nya leksaker, så att den glömmer bort att plocka sig. Och om möjligt eliminera orsaken, om man nu vet den. Det krävs mycket tid och engagemang för att få den att sluta.

Förkylning

Om fågeln nyser, hostar har rinnande ögon och snuva kan den vara förkyld. Människor drabbas ofta av virus medan fåglar ofta drabbas av flera olika mikroorganismer samtidigt när immunförsvaret är nedsatt t.ex. pga. drag eller stress. Om fågeln sitter med andra fåglar bör den sjuka isoleras från dom andra. Sätt fågeln i ett rum som har hög luftfuktighet och värme runt 30ºC. Behandlas inte förkylningen, kan det sekundärt leda till svårare följdsjukdomar.

Giardia lamblia

Det är en parasit som oftast smittar fåglar men även människor och andra djur. Smittan finns i tarmen och sprids via avföringen. Parasiten påverkar näringsupptaget och nedbrytningen av fett i kroppen. Högst dödlighet finns det hos unga fåglar och de som också är smittade av andra sjukdomar. En vuxen fågel kan verka frisk men sprida smitta, om de utsätts för stress kan symptomen vara omfattande med illaluktande och vattning avföring, hela frön i avföringen och en apatisk fågel med uppburrade fjädrar. Diagnosen kan vara svår att ställa, men om det misstänks ska en veterinär kontaktas omgående. Man söker efter parasiten med färska avföringsprov, max 10 minuter gamla och salivprov. Många mediciner dödar inte parasiten helt och flera kurer kan vara nödvändigt. Man ska vara extremt noggrann med hygienen under behandling och hålla fågeln isolerad från andra fåglar.

Gikt

Gikt orsakas av ett överskott av urinsyra i blodet som skadar kroppens celler. Den exakta orsaken är inte känd men bl.a. vattenbrist, överskott av proteiner i fodret, felaktig diet, fetma, njursjukdom, mediciner, stress och olika infektioner. Det kan även vara ett medfött problem. Det finns två typer –ledgikt som sätter sig på lederna och vävnader samt visceral gikt som sätter sig på de inre organen. Ledgikt är kronisk och mycket smärtsam, den tar längre tid att bli allvarlig och kan ofta behandlas. Visceral gikt blir snabbare akut och svårare att diagnostisera, tyvärr brukar det märkas först vid obduktionen på fågeln. Symptomen på ledgikt är att fågeln har ömma ben, blir stelbent och får svårt att flyga. Den blir trött och minskar i vikt. En enklare behandling i ett tidigt skede kan vara att man drar ner protein och sockermängd i kosten och ger mer grönfoder och vatten. I kombination med extra motion kan sjukdomen läka ut av sig själv. Om problemet gått långt, då medicinerna kanske inte verkar så bra och fågeln har mycket ont kan det vara bättre för fågeln att låta den somna in, för att den ska slippa lida.

”Gul knopp”/ Trichomoniasis Trichomonas gallinae

Det är en parasit som är vanligast hos duvor men också kan drabba t.ex. undulater. Organismen är mycket känslig för uttorkning men kan leva hos en frisk smittbärare i upp till ett år. Den överförs när vuxna matar sina ungar eller hanen uppvaktar honan eller via avföringen.

Den håller till i munnen och svalget och orsakar ansamlingar av döda celler i mun och strupe som kan ses som gula knoppliknande utväxter i svalget –därav populärnamnet.

Djuren blir utmärglade, deprimerade, apatiska, sitter med uppburrade fjädrar, har svårt att stänga munnen, har matt fjäderdräkt och försöker svälja ofta med munnen öppen och en tydlig andning. De kan även ha balanssvårigheter, diarré och lukta illa. Har sjukdomen gått långt kan man se ett gulaktigt varigt tårflöde.

Veterinären tar ett sekretprov från mun eller svalg för att hitta parasiten. Man rengör bur etc. noggrant och medicinerar fågeln via dricksvattnet. Alla fåglar ska behandlas med tanke på risken med friska smittbärare. Utsikten för unga fåglar är ofta dåligt, många dör av utmattningen sjukdomen innebär. Vuxna fåglar klarar oftast sig om inte följdsjukdomar kommer pga. fågelns utmattade tillstånd och dåliga immunförsvar.

Hemochromatos / Järnupplagring

Det är en sjukdom som är vanligast bland beostarar och tukaner, men förekommer även hos andra fåglar. Hos dessa fåglar samlas överskottsjärnet i levern. De tål helt enkelt inte ”normal” järnhalt i kosten utan måste äta specialkost med lågt järninnehåll. I början av sjukdomen märks inga yttre symptom, men vid en röntgen kan man se att levern successivt blir större. Efter en tid kan fågeln insjukna i allvarliga symptom med leversvikt, ofta med vätska i buken som trycker ihop luftvägarna. Symptomen är andningsbesvär och ökat bukomfång. Tyvärr går sjukdomen inte att bota, men man kan hålla den i schack med understödjande behandling, tappning av vätska i buken, samt blodtappning för att minska röda blodkroppar, som innehåller mycket järn.

Hypotermi

Hypotermi är en nedkylning av kroppen. Om fågeln t.ex. hamnat i toalettstolen eller i en hink med kallt vatten kan den drabbas av hypotermi. Det är ett akut tillstånd som ofta leder till döden. Det man kan göra är att snabbt värma fågeln utan att bränna den t.ex. med en värmefilt eller hårfön. Se till att fågeln blir ordentligt uppvärmd, så kan det vara möjligt att den överlever. Håll regelbunden koll på fågeln under det första dygnet efter olyckan (den mest kritiska perioden). Har fågeln fått vatten i luftsäckarna finns det en risk för infektion. Luftsäckarna är väldigt känsliga på en fågel. Tag omedelbar kontakt med veterinär.

Inälvsmask

Undulater kan angripas av flera olika sorters inälvsmaskar. De smittar via avföringen från andra fåglar och kan ofta överleva länge i fåglarnas miljö, särskilt om det är fuktigt. Det ger symptom som diarré, viktförlust, matvägran, blodbrist, uppkastningar, långsam tillväxt, apati. Om du misstänker mask tar en veterinär ett avföringsprov för att bekräfta och fågeln behandlas maskmedel. Förebyggandebehandling genom god hygien är det bästa!

Kalkben

Kalkben kallas en infektion som orsakas av samma kvalster som näbbskabb. Läs med om sjukdomen under den rubriken.

Kräkningar / Matuppkastning

Om fågeln är uppburrad, hängig och kräks ring till veterinären. Om den är pigg som vanligt, äter och sen går direkt till en spegel eller annan leksak och kräks är det inte någon sjukdom. Den försöker mata sin leksak eller ”den andra fågeln” i spegeln för att uppvakta. Hanar som lever utan hona eller meden annan hane kan ändå ha ett starkt behov av ”familjesysslorna” Han söker så ett surrogat till en hona, det kan vara en annan hane, en spegel, en människa eller liknande och kan bli så fixerad vid sitt surrogat att en riktig hona inte är intressant. Om den gör detta mycket ofta kan det tyvärr leda till en infektion i krävan och strupen.

Krävinfektioner

Fågeln kan kräkas upp ett gulvitt och illaluktande sekret som brukar smeta fast sig i fjäder-dräkten. Fågeln kan ha en grönaktiv diarré och sitta med uppburrade fjädrar och vara mycket trött. Ta hjälp av en veterinär som kan diagnostisera om det är en sjukdom som orsakar infektionen t.ex. olika bakterier, a-vitaminbrist, skada på njurarna, candida, trichomoniasis eller aspergillosis.

Är det beteendet med matuppkastning som orsakar infektionen försök att bryta beteendet genom att ta bort föremålet för uppvaktningen och ge annan sysselsättning.

Luftsäckskvalster Sternastoma tracheacolum

De kan sitta i hela fågelns andningssystem och drabbar främst mindre fåglar som kanarier, finkar och då ff.a. gouldsamadiner.

Milda infektioner brukar inte ge några symtom men i allvarligare fall kan det låta när fågeln andas och de andas med ”hela kroppen” att de spänner åt med klorna om pinnen och vippar med stjärten när de ska andas. De kan ha sekret i näsborrarna och andas med öppen näbb.

Diagnosen ställs ff.a. baserat på symptomen och att fågeln svarar på behandlingen som sker hos veterinären. Infektionen är allvarlig och många fåglar dör av den, även under behandlingen då gifter från de döda kvalstren kan skada fågeln. Karantän är en viktig del i att förhindra smittspridning eftersom man inte helt känner till livscykeln hos kvalstren och därmed inte de exakta smittovägarna.

Lunginflammation

Fågeln är apatisk med rossliga och korta andetag. Lunginflammation måste upptäckas snabbt, och den bör isoleras från andra fåglar. Fågeln ska omedelbart tas till veterinär där den ges antibiotika. Orsaken kan vara något giftigt den andats in. Svampinfektion, bakterieinfektion eller grav vitaminbrist.

Megabakterie

Megabakterien kan befinna sig i fåglarnas kräva och gör att de kastar upp mat och får diarré med mycket liten urindel. De tappar i vikt och verkar deprimerade. Infektionen är allvarlig och många fåglar dör, antingen akut på ett par dagar eller i kronisk form över flera månader.

Smitta sker vid kontakt med andra fåglar och inredning som mat och vattenskålar. Det diskuteras om det är en sjukdom i sig eller om bakterien hör till den normala tarmfloran och bara skadar fågeln om den får ett övertag. Den brukar bryta ut vid ökad stress och kan även drabba fåglar som är flera år gamla och haft bakterien hela tiden utan symptom.

Man diagnostiserar genom att ta prover från krävan eller i avföringen. Förebyggande är att t.ex. göra dricksvattnet surt genom äppelcidervinäger, citronsaft eller liknande. Vid påvisad infektion sker behandling hos veterinär.

Papegojsjuka / Ornithos Chlamydophila psittaci

(tidigare känd som Chlamydia ornithosis Chlamydia psittaci). Orsaken till sjukdomen är en mikroorganism i Clamydiafamiljen som är mindre än en bakterie, men större än ett virus. Sjukdomen var tidigare fruktad, då den också kan angripa människor, men idag är det färre än 1% av de som drabbas som avlider. Sjukdomen ska trots detta tas på största allvar. Smitta sker genom att man andas in smittat fjäderdamm eller direkt från människa till människa.

Det ger influensaliknande symptom med hög feber, ömma muskler, förstorad mjälte och lever mm. Inkubationstiden för människor är normalt 1-2 veckor men kan också bryta ut flera år efter man blivit utsatt för smitta, det gör en kartläggning av smittspridningen mycket  svår. Det sägs att människan kan utveckla en resistens mot sjukdomen efter sjukdomsfall. Symptomen hos fåglar kan variera med allt ifrån en mild tarminflammation till influensaaktiga sjukdomssymptom med feber, slöhet, bristande aptit, avmagring, rufsiga fjädrar, hosta, depression, trötthet, nysningar, vattnig grön spillning (diarré), snorig i näsborrarna, andningssvårigheter, kramper eller till och med plötslig död. Friska smittobärare förekommer ganska ofta. En vuxen fågel kan ofta återhämta sig från sjukdomen, kanske upptäcker man inte den ens. Men fågelungar är det värre med, där är dödligheten 90%. I stort sett alla fåglar kan bära på papegojsjuka, både tama och vilda fåglar. Smittas mellan fåglar med sekret från slemhinnorna, spillning, fjäderdamm osv.

Om fågeln är sjuk bör den isoleras från andra fåglar och åtgärder måste göras för att inte heller du skall bli smittad (skyddande kläder osv.). Tänk också på att fågeln kan ha smittat dig och andra fåglar i dess omgivning. Det kan vara en god idé att testa alla fåglar som har varit i kontakt med fågeln. Var också noggrann med att rengöra bur, mat och vattenskålar varje dag med ett desinfektionsmedel. Se till att fågeln inte utsätts för stress och som alltid vid sjukdom är det extra viktigt med en näringsrik kost.

Papegojsjuka kan påvisas genom blodprov, där man finner antipartiklar mot sjukdomen. Man behandlar fågeln med hjälp av antibiotika och normalt sett brukar fågelns allmäntillstånd förbättras så snabbt som efter ett par dygn. Självklart beror behandlingens framgång också på fågelns grundtillstånd om den samtidigt är smittad av andra sjukdomar osv. Sjukdomen bör också följas upp efter behandlingen med ytterligare tester eftersom behandlingen inte alltid är 100 % effektiv, även om sjukdomssymtomen avtagit. Har man misstanke om att ens fågel är smittad, skall man kontakta veterinär som om det är ett bekräftat fall ska anmäla fallet till smittskyddsläkaren i länet, till miljökontoret eller motsvarande i kommunen samt till Smittskyddsinstitutet (SMI).

Poxvirus

Poxviruset orsakar vårtor, papillomer på fåglarnas slemhinnor och andra områden utan fjädrar. Det finns olika former en variant som ff.a. sätter sig utan på kroppen och en variant som skadar slemhinnor i kloaken, svalget och ögonen. Förutom symptomen som syns kan man ta vävnadsprov och finna viruset i. Smittar mellan direktkontakt med fåglar men även insekter kan sprida smittan korta avstånd mellan olika voljärer och liknande. Man kan även finna friska smittbärare. Karantän är att rekommendera för nya fåglar! Eftersom det är ett virus finns inga antibiotika eller liknande utan man lokalbehandlar och försöker främja fågelns immunförsvar. Många överlever infektionen om den sätter sig utanpå kroppen, däremot är den variant som angriper slemhinnorna oftast dödlig. Sjukdomen syns främst hos amazonpapegojor och kanariefåglar.

Reovirus

Det handlar om ett virus som härjade i England på tidigt 2000-tal som bl.a. ställde in alla utställningar hela 2003! Inkubationstiden är två till nio dagar och fågeln dör ofta därefter, ibland utan att visa några symptom. Det ger väldigt varierande symptom som ytterligare försvårar en korrekt diagnos. Vanligast är inflammation av levern och tarmarna, vilket ger depression, brist på aptit, viktminskning och diarré. Andra symtom är blodbrist, blödningar, uppsvullnad av buken, svårigheter att andas, att det kommer snor ur näsborrarna, koordinationsproblem, förlamning, ögoninflammation, att huvudet sväller upp och lunginflammation. Friska smittbärare finns och det är oklart varför en del överlever utan symptom. Tyvärr finns det ännu inget botemedel för sjukdomen. det enda man kan göra är att isolera fågeln och att se till att den har det varmt, ge näringsrik mat, en stressfri miljö osv. Var extra noggrann med hygienen, t.ex. så dödar Virkon S (finns i butiken) viruset. I dagsläget har man inte hittat nya fall utanför England, men virus som börjar någonstans har en tendens till att dyka upp igen på nya platser!

Ruggning

En fågel byter normalt fjäderdräkt dvs. ruggar en eller två gånger om året. Den tappar inte alla fjädrar samtidigt utan byter ut den efter hand. Den nya fjädern kommer ut i ett hölje som fågeln pickar sönder så fjädern öppnar sig. Misstolka inte ruggningen för sjukdom eller ohyra, det är helt normalt! Under ruggningen krävs det extra fett, proteiner och vitaminer i kosten så att nya fjädrar kan bildas snabbt.

Röda fågelöss Dermanyssus gallinae –och andra underarter

Fågelkvalster är små, mindre än ett knappnålshuvud, om man trycker fingret över dem blir fingret helt rött. De är vanligast i stora fågeluppfödningar och gömmer sig från ljuset i sprickor och håligheter och är mest aktiva på natten. De kan även angripa reptiler, katter, smådjur, hundar, hästar och människor. Fågeln blir irriterad och orolig, får klåda och kala fläckar i fjäderdräkten. Om holken är angripen kan honan lämna ägg och ungar. De får blodbrist, blir försvagade och kan dö om det får gå långt. Ungar är ännu känsligare och kan snabbt dö av blodbristen. Veterinär skriver ut ett insektsdödande pulver som pudras i holkar och i fågelns miljö. Allt i buren kokas och desinfekteras t.ex. med Klorin eller virkon S. Pulvret får inte användas innan ungarna fått sin fjärderdräkt.

”Scaly Face” eller näbb och fotskabb Cnemidocoptes pilae

Om undulaten är angripen kommer först en gråvit beläggning vid näbben, runt ögonen eller på fötter och ben. I svåra fall ser det ut som svampbeläggningar i munvecken. Kvalstret borrar sig in i näbben, in under fjällen på fötter och ben samt omkring ögonen. I allvarliga fall kan näbb och ben missbildas. Detta beror på att kvalstret efter hand helt genomborrar näbben som blir porös, nästan som ett kex. Djuret kan leva länge, ibland i flera år utan att verka påverkad. Tyvärr är det ofta därför många inte gör något för att döda kvalstren. Det pratas fortfarande på många håll att det är svamp som orsakar sjukdomen och verkningslösa svamppreparat skrivs även ut av veterinär. Ofta rekommenderas också olika oljor som ska dörda kvalstren när de smörjs på ben och näbb, det fungerar ofta mycket dåligt. Idag används Ivomec som droppas under vingarna och tas upp av kroppen i kombination med desinficering av undulatens miljö och bur. Detta MÅSTE ske i samråd med en veterinär, annars kan resultatet döda fågeln, det finns flera versioner av preparatet och det kan bli väldigt fel om man experimenterar själv.

”Semestersjuka” fåglar

Varje år, när semestertiden är igång brukar det här problemet uppstå i många ”passningshem”. Det kan vara allt ifrån lite dålig mage till apati och även plötslig död. Det beror på att djuret blir mycket stressat av skillnader från vardagen. Nya ljud, lukter, människor kan utlösa olika sjukdomar som ligger vilande hos djuret. Det är alltså bättre att låta någon sköta dina fåglar hemma hos dig istället för att flytta på fåglarna.

Spolmask

Spolmasken lever i fåglarnas tarmsystem och ger dem diarré, de tappar i vikt och får en sämre fjäderdräkt. Smittar via avföring från smittade fåglar. Man tar avföringsprov där äggen finns, sedan behandlas med maskmedel. Desinfektera buren ordentligt eftersom äggen är mycket tåliga och kan överleva länge i en smutsig bur.

Spretare

Så kallas fågelungar på ett par veckor, får ben som stelt står rätt ut från kroppen. Det sägs bero på ett för grunt hål i holken, att honan ligger för tungt på ungarna, kalkbrist hos honan eller vitaminbrist. Vår egna åsikt är det sistnämnda, sjukdomen har många likheter med rakitis –alltså engelska sjukan som ju orsakas av en D-vitaminbrist –som i sin tur ger en kalkbrist.

Det verkar sällan kunna kureras utan förebyggande åtgärder med bättre kost och tillgång till solljus eller fullspektrumlampor till nästa kull är det man får lära sig. Om benen är helt stela gör man bäst i att avliva ungarna som lider av sina skador.

Struma / Jodbrist

Djuret har andnöd och kastar upp foder. Även ett dåligt immunförsvar, att fågeln verkar deprimerad och apatisk med en sämre ämnesomsättning. Det beror på att sköldkörteln som styr ämnesomsättningen och värmeproduktionen förstoras och trycker på luftstrupen, det kan leda till döden. Det ses främst hos undulater som endast äter näringsfattiga frön utan några tillskott. Som förebyggande är både sepiaskal eller jodblock bra att ha i buren, om det väl har inträffat tar du kontakt med en veterinär som skriver ut en jodlösning som tillsätts vattnet.

 

Svampinfektion Aspergillosis

Det är en vanlig mögelsvamp som man t.ex. kan hitta i gammalt bröd eller annan gammal mat. Den trivs i varma, fuktiga och helst mörka miljöer och kan drabba många fågelarter men också däggdjur och människor. Fågeln blir smittad genom att andas in sporer från luften eller äta dem från maten. Det smittar inte fåglar emellan. Kroppen klarar av att utsättas för små mängder sporer men om de etablerar sig ordenligt produceras giftiga ämnen som skadar kroppen. Det växer till inuti fågeln ungefär som möglet på bröd och skapar kolonier som blir små knölar kring andningsvägarna. Om man har medicinerat fågeln ofta med antibiotika ökar det risken för att svampen ska slå till. Det finns två former, en akut och en kronisk. Den akuta är ovanlig och hittas främst på fågeltransporter som hålls väldigt trångt och ohygieniskt. Det blir som en toxisk chock för fåglarna som tappar aptiten, dricker stora mängder, urinerar mer, har svårt att andas och dör på ett par dagar. I kronisk form visar fågeln andningsbesvär, är snorig och svullen i ansiktet. Den kan ha svårt att röra sig, vara tystlåten och ett klickande ljud kan höras när den andas. De har dålig aptit och kan ha grönaktig diarré.

Det är svårt att bekämpa och antisvampbehandlingen tar lång tid. Bäste förebyggande åtgärden är att använda foder av god kvalitet och hålla en god hygien. Håll bur och inredning torr och välstädad. Man tar blodprov hos veterinären för att se efter en ökning av vita blodkroppar som tyder på sjukdomen. Den kan också röntgas för att hitta svampkolonier i andningsvägarna. Eller tas vävnadsprov som man gör en svampkultur på.

Tuberkulos –Mycobakterium

Tuberkulos kan smitta från fågel till människa även om det är ovanligt. Risken är större för riskgrupper med lågt immunförsvar t.ex. barn, HIV-smittade, cancerpatienter och äldre. Smittan kan överleva i fåglarnas miljö i flera år och smittar via direktkontakt, intag och inandning av avföring. Även genom smittade miljöer t.ex. voljärer, skor, rengöringsverktyg etc. Inkubationstiden från att fågeln blir smittad till att sjukdomen bryter ut, kan dröja i veckor till flera månader. Vissa menar till och med att det kan ta år innan den bryter ut.

Tuberkulos kan orsaka en stor variation av symtom såsom viktminskning trots att fågeln äter mycket, muskelmassan minskar, depression, matt och tufsig fjäderdräkt, diarré, uttänjning av buken, depression, slöhet, svaghet, lamhet, ökad törst och urinering (polyuri) och svårigheter att andas. När sjukdomen är riktigt allvarlig, kan neurologiska sjukdomstecken observeras såsom obalans, svaghet, en oförmåga att gå och att hålla fast om sittpinnen eller flyga. I sällsynta fall kan plötslig död, utan några yttre symtom förekomma. Att diagnosticera tuberkulos hos levande fåglar kan vara väldigt svårt och ta lång tid hos veterinären. De tittar bl.a. efter ökade vita blodkroppar och minskade röda och röntgar för att se efter en förstorad mjälte eller lever som ibland har knölar –tuberkler. De kan även finnas i lungor och matsmältningssystem. Det finns också flertalet mer avancerade analyser som kan tas. Det är väldigt svårt att kurera en fågel från turberkulos och tyvärr slutar det ofta med att fågeln dör. Behandlingen måste i vilket fall ske under en lång tidsperiod. De sjuka eller misstänkt sjuka fåglarna ska isoleras och som före-byggande ska man minska stress för fåglarna genom att inte hålla dem trångt, god ventilation i anläggningar, bra ljusförhållanden och att fågeln får en näringsmässigt balanserad diet.

Värpnöd

En hona med värpnöd skall behandlas direkt, annars kan det sluta med döden. Man brukar se det då en hona sitter uppburrad på burbottnen och verkar allmänpåverkad. Äggen känns om man känner på magen ovanför kloaken. Det orsakas av kramp i äggledaren så att undulaten inte kan få ut ägget. Orsakerna till det kan vara många t.ex. för lite motion, fetma, vitaminbrist, för täta kullar, dålig kondition, skadade, missbildade eller tunnskaliga ägg pga. kalkbrist, infektion i äggledaren mm.
Behandla med ökad fuktighet och värme som verkar muskelavslappnande därför hjälper det ofta genom att äggen läggs inom ett par timmar. Försök inte att krossa ägget inne i undulaten det resulterar bara i infektion och död. Blir undulaten riktig svag är det bara att vända sig till en veterinär. Många är uttorkade så extra vätska behövs, särskilt om den värmebehandlas.

Hos veterinären kan fågeln få en kalkinjektion för att få kraftigare sammandragningar och D-vitamininjektion för att underlätta kalkupptaget. De kan även använda en hormongelé som appliceras i kloaken som mjukar upp och slappnar av den så ägget lättare kan komma ut.

Vitaminbrist

Fjädrarna kan få svarta fläckar och ögonen tycks förlora sin färg, eller färgar aldrig riktigt ut. I fall där det går riktigt långt, kan fågeln bli riktigt hängig, och i vissa fall slänger den huvudet fram och tillbaka. Den får svårt att se och pupillen reagerar inte fullt ut på olika ljusstyrkor. I det läget är det bråttom att få i den näringen. Anfallen påminner en del om ett epilepsianfall.

Det man även får ta med i beräkningen med vitaminer, är att inte ge den för mycket . Över-dosering av ett vitamin, kan göra att kroppen får svårt att ta upp andra vitaminer. Vilket kan leda till olika bristsjukdomar på lever, skelett eller njurar. Följ förpackningsinstruktionerna!

Överdriven äggläggning

Det är ett vanligt problem som kan leda till värpnöd och tom. döden för honan. Orsakerna är inte klarlagda, men den konstgjorda inomhusmiljön utan naturliga årstider är en orsak. Höns då, de klarar av att lägga massor av ägg? De är avlade i generationer för detta och äter också en helt annan kost för att klara av det beteendet! De tillåts tyvärr inte heller leva hela sin livstid, som blir avsevärd förkortad av det intensiva läggandet. Lättast är att försöka störa honan i hennes äggläggning. Ändra miljön helst så att hon tycker den är olämplig för att få ungar i. Det kan kännas olustigt att få henne att trivas sämre, men alternativet att hon ska bli ordentligt sjuk och kanske dö är inte ett bättre alternativ.

Ta givetvis bort eventuell holk till att börja med! Sära honan från partnern, undvik all kontakt som stimulerar parning och äggläggning som att klia henne på ryggen eller bakdelen. Förändra dagsljus-mängden i perioder om 3-4 veckor med korta dagar 6-8 timmar tänt med långa dagar 12-14 timmar tänt. Det är tillräckligt korta intervall för att den naturliga hormonstimulansen för äggläckning inte ska komma igång. Flytta runt buren i olika rum och möblera om i den. Lägg också om utfodringen så honan får extra kalk och ett kraftigare foder (men hög proteinandel kan verka potenshöjande) så hon inte blir försvagad lika snabbt av äggläggningen.

Olika arter fungerar på olika sätt. Nymfkakaduor (tid. Nymfparakiter) lägger ofta bara ett visst antal ägg för att sedan sluta, tar man bort den fortsätter fågeln lägga ägg för att komma upp i det antalet. Undulater gör inte så, deras ägg kan man ta bort direkt. Hos vissa arter kan man lägga in substitutägg som de får ruva på för att sluta lägga egna ägg. Om detta inte räcker för att få henne att sluta kan honan idag hormonbehandlas eller kastreras hos en veterinär, riskfritt men kanske nödvändigt.

Som ägare till butiken har jag en djurvårdsutbildning i botten och sedan byggt på med otaliga jobb inom flera branscher. Hemma hos oss har de flesta djur bott men akvaristiken ligger mig varmast om hjärtat. Nere i butiken arbetar jag mest "i kulisserna" med pappersarbete, mailkontakt, hemsidan, kluriga kundbeställningar och luriga frågor :)

Lämna en kommentar

*

ett × fyra =

captcha *